Du vet väll om att du är värdefull?

Hej!
 
Mycket har hänt sedan sist, och jag önskar verkligen att jag kunde dela med mig om allt till er men jag kan tyvärr inte det..
Det händer saker från alla håll och kanter och jag själ snurrar runt mellan alla problem.
Att stå i mitten är aldrig kul.
 
Men jag tackar gudarna att jag bor i Risbäck, här är det fridfullt.
Fåglarna kvittrar, och bäcken börjar öppna upp sig brevid huset och det är musik för öronen.
Våren är här och sommaren knackar snart på våran dörr..
Det är både hiss och diss.
Eftersom jag har en sådan fruktansvärd allergi mot allt som sommaren innebär..
 
Men Laban och Rasmus längtar till sommaren, att få vara ute och springa i det fria och slippa frysa och jaga allt som rör sig ute i skogen och på gården. Och även få bada.
 
Nu ska jag snart ta dag i städning och tvätten.
Men först ska jag förska ladda ner lite musik till telefonen.
Ha det gött så länge!
Kram

Visdomstand.. onödig och gör förbannat ont

Hejsan alla!
Ligger just nu i sängen med världens smärta.. min visdomstand håller på att komma upp men den tar få jävligt lång tid på sig vill jag säga. .
Har klarat mig i alla dessa år med dom tänder jag har,  men nog jävla ska det ploppa upp ännu fler..
Så jag är lite små förbannad idag.
Ska väll snart börja med maten och sen fara på byn till släkten och vara där.
Vad händer annars då?
Inte ett jävla smack.
Hoppas ni har en toppen dag.. jag och min än så länge osynliga tand ska gömma oss under kudden ett tag till

You were one of a kind

Linnea, Min älskade vän.
 
Jag kan inte beskriva med alla ord som finns hur mycket jag saknar dig och hur mycket jag vill ha dig tillbaka.
Att jag skulle göra precis allt, för att få hålla om dig en sista gång.
Jag kommer aldrig förstå, att du aldrig mer kommer att komma hem.
Du är borta, borta föralltid och kommer aldrig tillbaks..
Du missar så mycket, och du kommer aldrig få uppleva alla dom fantastiska saker som livet har att ge.
När du gav dig av, rasade hela min värld och hel kommer den aldrig mer att bli, inte utan dig.
Världen blev mörk och ljus kommer den aldrig bli igen.
Du var så mycket för mig, min förebild min ljuspunkt i livet och mitt allt.
Det finns ingen annan som du Linnea.
Som jag önskar att du fick se vilken underbar människa du var, och hur älskad du var här nere på jorden.
För Linnea, du var verkligen det.. Du lämnade många fotavtryck i så mångas hjärtan.
Men speciellt mitt.
Du fick hela mitt liv, men jag fick bara en bråkdel av ditt.
Kunde jag gjort något att få dig tänka om, så att du skulle vara kvar ibland oss?
Frågorna är så många, men några svar det kommer jag aldrig att få.
Du är borta och kommer aldrig mer att komma hem.
Och det gör ont, det gör förjävligt ont.
Allt jag vill, allt jag önskar det är att du ska komma hem igen..
Snälla.
En del av mig är med dig, när du flög upp till det blå tog du med mig halva mitt hjärta med dig.
Jag kommer alltid förbli halv utan dig, jag funkar inte helt utan dig vid min sida.
Hur ska jag orka fortsätta utan dig, vem ska svara på alla mina frågor om livet?
Vem ska hjälpa mig upp när jag inte längre vill?
Vem ska torka mina tårar och säga att allt kommer bli bra igen?
Vem ska ta ut mig på spontana äventyr?
Vem ska Göra allt det där?
Ingen kan göra det som du gjorde det, You were one of a kind.
Min kärlek till dig kommer aldrig att slockna, för dig ska jag älska tills jag tar mitt sista andetag.. och när jag gör det då kommer vi ses igen och jag kommer krama dig så hårt och aldrig släppa taget.
Linnea, jag hoppas att du är med mig.
Jag tittar ofta upp på himelen och föröker leta dig bland alla stjärnor men aldrig lyckas jag hitta dig.
Vart är du nu?
Är du där bara lycka existerar?
För här nere existerar just nu inte de..
Jag hoppas du har funnit ro, och att du hittat det du sökte.
Att du hittade det du aldrig lyckades hitta här nere.
 
Jag säger inte hejdå, utan vi hörs när vi ses igen.
Och då är det föralltid.
 
Du är så saknad.