Jag vet att du inte kan läsa detta, men detta är till dig Linnéa.
Du vet väll att du fortfarande är min bästa vän och syster även fast du vandrat över till andra sidan? Det kommer aldrig att förändras.
Jag saknar dig så enormt mycket, jag sitter och väntar på att du ska komma hem igen.. men jag vet långt där innom mig att det aldrig kommer att ske.
Men ibland låtsas jag, jag låtsats ibland att du lever för det känns lättare så..det är lättare att förneka vad som faktiskt har hänt.
jag har inte raderat ditt nummer på min telefon för jag har inbilat mig själv att du en dag kommer att ringa mig, eller att du ska skicka iväg ett sms..jag har flera gånger kommit på mig själv när jag sitter och skriver ett sms att det är till dig jag skriver till.
Varje dag vill jag ringa dig och berätta om min dag, och ibland för att få hjälp och tröst..
Du Linnéa, du var min person.. min älskade vän som jag alltid haft vid min sida sen jag föddes.
Du vet, jag älskar dig men vissa dagar är jag så arg på dig.. just för att du lämnade mig kvar här. Utan förklaring, utan ett adjö och utan dig.
Jag saknar din lukt, och dina varma mjuka kramar, jag saknar ditt underbara skratt. Jag saknar hela dig, det är så tomt utan dig. Vart man än går så känner man att något saknas.
om jag kunde skulle jag ha klättrat upp till himmelen för länge sen och hämtat tillbaka dig.
Du och jag höll varandras hand i över 17 år, och om jag visste att du skulle gett dig av skulle jag dra dig ännu närmre mot mig.. jag skulle aldrig ha låtit dig släppa taget.
Jag älskar dig Linnéa Risvall, mest av allt.