Idag for jag och mamma upp till Risbäck för att göra lite sommarfint vid pappas grav, har dragit mig för att åka dit men nu var det dax, och dagen blev mer känslosam än vad jag tänkt.
Världens tryck över bröstet då jag ser pappas Namn på gravstenen, för jag vet att han dog alldeles för tidigt, han ligger där i en (vacker) urna och jag blir påmind när jag är där att jag aldrig mer kommer få träffa min älskade pappa, för ibland när jag går hemma känns det fortfarande som att han ska komma igenom ytterdörren en vacker dag, men det kommer han inte göra.
Blev iallafall super nöjd med uppsättningen av blommor och dekorationerna