Hej!
Jag skrattar, gråter, skriker, och är arg.
Jag gav allt, jag kämpade för nått som inte fanns.
Jag älskade honom, jag kämpade för vårat förhållande.
Men vad får man tebax?
jag gav så många chanser, men inte använde han sig av dom.
De känns som att allt är mitt fel, fast jag vet att de inte är de.
De svider och de gör ont, medans jag kämpade satt du någon helt annan stans å lekte å levde ditt liv som du ville ha de.
Jag orkade inge mer, och vi försökte vara vänner men du gjorde samma sak då.
Du sket i chanserna, nu orkar jag inte.
Nu ska jag leva mitt liv, jag ska ha kul och jag ska njuta av sommaren.
De ska du inte få ta ifrån mig.
Jag tänker inte läggamig ner å gråta, jag är starkare än så.
För de är inte jag som förlorat någon, de är du.
tack å hej leverpastej!